Om Lika Unika - frågor och svar om avvecklingen

Vid årsskiftet 2019/2020 avvecklades federationen Lika Unika. Här har vi samlat några svar på frågor som vi tror att du kan ha. 


1. Vilket slags samarbete har Lika Unika varit?
Federationen Lika Unika bildades 2009, samma år som FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning började gälla i Sverige. Fem medlemsförbund från starten utvidgades till sex när Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) anslöt sig 2013. Lika Unika har haft medlemsförbundens uppdrag att arbeta med övergripande rättighetsfrågor med utgångspunkt från FN-konventionen.

Samarbetsformerna i Lika Unika har bland annat varit en styrelse som har bestått av medlemsförbundens förbundsordföranden. På kanslinivå har samarbete skett i ett nätverk av funktionärer hos medlemsförbunden som arbetar med intressepolitiska frågor.

2. Vad har Lika Unika gjort för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i Sverige?
FN-konventionen och dess förverkligande i Sverige har varit Lika Unikas huvuduppdrag. Genom en aktiv opinionsbildning och ett offensivt påverkansarbete gentemot beslutsfattare har Lika Unika drivit på för att mänskliga rättigheter enligt FN-konventionen ska bli verklighet i Sverige.

Formerna för påverkan har varit många, som deltagande under mänskliga rättighetsdagarna, Almedalsveckan, uppvaktningar av politiker i regering och riksdag, debattartiklar och ett löpande flöde på sociala medier som Facebook och Twitter. I FN-förbundets nätverk för mänskliga rättigheter har Lika Unika deltagit aktivt och där bidragit i civila samhällets skugg- och alternativrapporter till FNs olika konventioner.

Lika Unika har varit noga med att prioritera när det gäller påverkan genom samråd och remissvar. Lika Unika har efter prioritering de senare året ingått i regeringens Funktionshinderdelegation, i samråd hos Myndigheten för delaktighet och i Arbetsförmedlingens samråd. Fokus för remissvar och för det intressepolitiska arbetet i stort har varit områden där Lika Unika har något slags intressepolitiskt dokument, exempelvis när det gäller arbete, skola och hjälpmedel.

3. Varför har Lika Unika avvecklats?
Organisationer måste alltid ha beredskap för att förändras och utvecklas i takt med sin samtid och vara beredda att anpassas till de uppdrag som är aktuella för organisationen. Det förhållandet gäller även funktionshinderrörelsen. Beslutet att avveckla Lika Unika, som fattades vid ett extra årsmöte sommaren 2019, var något som alla medlemsförbund stod bakom. Som skäl framhöll man att det finns behov av att förnya former för samarbete.

Lika Unika föddes samtidigt som FN-konventionen ratificerades av Sverige och mänskliga rättigheter sattes i fokus i stället för ett tidigare patient- och vårdfokus. Där har inte samhället kommit tillräckligt långt. Det behövs och krävs ytterligare opinionsbildning och påverkansinsatser.

4. Vilka kommer att driva rättigheter för personer med funktionsnedsättning efter Lika Unika?
Vi ser det som självklart att den roll i arbetet för ett tydligt rättighetsperspektiv som Lika Unika har fyllt måste tas av andra aktörer inom funktionshinderrörelsen. Det uppdraget är vi övertygade att Lika Unikas tidigare medlemsförbund, andra samarbeten, nya såväl som redan befintliga, inom funktionshinderrörelsen kommer att axla.

5. Vad händer med Lika Unika Akademis utbildning om Agenda 2030 och mänskliga rättigheter?
Styrelsen och medlemsförbunden tycker att Lika Unika Akademi är ett mycket viktigt projekt. Därför är det glädjande att Arvsfonden har beviljat att projektet kommer att övertas av Svenska FN-förbundet.

6. Vilka har varit medlemmar i Lika Unika?
Lika Unika hade från början fem medlemsorganisationer: Neuroförbundet, Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB), Hörselskadades Riksförbund (HRF),
Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) och Synskadades Riksförbund (SRF). År 2013 anslöt sig Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)