Lika Unika deltar i en debattartikel tillsammans med Rädda Barnen, Unicef Sverige, Plan Sverige, Ecpat Sverige, Svenska avd. av Internationella juristkommissionen, Adoptionscentrum, Dag Hammarskjöld Foundation, FUB, RBU, Riksorganisationen Unga synskadade, SOS Barnbyar, Fian Sverige, Handikappförbunden och Bris.

"Barnrättsbrott bör prövas"

Publicerad 9 december 2010 0.05 Uppdaterad 9 december 2010 0.05 2010-12-09 00:05:26

http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1322381/Barnrattsbrott-bor-provas.html

Det behövs en internationell klagomekanism för brott mot barnkonventionen, skriver företrädare för en rad svenska organisationer som arbetar med barns rättigheter. Just nu diskuteras ett sådant förslag på ett FN-möte i Genève.

FN:s konvention om barnets rättigheter har funnits i mer än tjugo år. I stort sett alla världens länder har åtagit sig att respektera konventionen. Trots detta kränks miljontals barns rättigheter varje dag i alla världens länder.

Barnkonventionen är idag den enda av de centrala konventionerna för mänskliga rättigheter som saknar en utarbetad internationell klagomekanism. FN:s råd för mänskliga rättigheter gav därför i mars i år en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen. Just nu möts FN:s medlemsstater i Genève för att diskutera detta förslag.

När barn utnyttjas som barnsoldater, när gatubarn systematiskt mördas eller när organiserad handel bedrivs med barn är det inte alltid självklart att nationella instanser agerar. Emellanåt saknas dessutom politisk vilja att följa de internationella konventioner som man har ratificerat.

För att mänskliga rättigheter skall få en reell innebörd behövs effektiva rättsmedel. Möjligheten att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en grundläggande rättighet. Barn är inget undantag. Det är därför varje stats ansvar att se till att det finns en instans dit barn och deras ombud kan vända sig om de upplever att deras rättigheter har kränkts.

Barn befinner sig i en särskild beroendeställning och har begränsade möjligheter att göra sina röster hörda. De har svårt att kräva upprättelse. Mekanismer för klagomål måste därför vara effektiva, särskilt anpassade och lättillgängliga för alla barn.

I de fall där nationella system inte existerar eller misslyckas med att låta barn komma till tals, behövs en internationell instans dit barn och deras ombud kan vända sig.

Tilläggsprotokollet till barnkonventionen skulle möjliggöra för barn och deras ombud att framföra individuella klagomål till FN:s barnrättskommitté. Dessutom ges möjlighet att framföra klagomål kollektivt – klagomål kan därmed prövas utan att enskilda individer behöver identifieras. Detta kan komma i fråga i fall där det finns stöd för att ett lands lagstiftning eller agerande utgör ett brott mot barns rättigheter.

Enskilda utsatta barn kan därigenom skyddas från att involveras i klagoprocessen. Dessutom ger det en möjlighet att besluta om åtgärder för att förhindra framtida kränkningar.

En internationell klagomekanism skulle sätta press på stater att förbättra de nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. Den skulle även bidra till att utveckla rättspraxis kring hur barnkonventionens bestämmelser skall tolkas och tillämpas. Detta kan i sin tur stärka arbetet på nationell nivå att skydda de rättigheter som stadgas i barnkonventionen.

Över 600 internationella och nationella organisationer, det europeiska nätverket för barnombudsmän, Enoc– där också den svenska Barnombudsmannen ingår – samt FN:s barnrättskommitté är positiva till förslaget.

För att en internationell klagomekanism skall bli verklighet krävs dock även ett starkt stöd från FN:s medlemsstater.

Sverige har ett mycket gott anseende som försvarare av barns rättigheter och kan spela en viktig roll i de pågående diskussionerna.

Vi uppmanar därför Sveriges regering att agera kraftfullt och konstruktivt för en internationell klagomekanism och på så vis stärka barns rättigheter i Sverige och i övriga världen.

ELISABETH DAHLIN

generalsekreterare, Rädda Barnen

VÉRONIQUE LÖNNERBLAD

generalsekreterare, Unicef Sverige

ANNA HÄGG-SJÖQUIST

generalsekreterare, Plan Sverige

HELENA KARLÉN

generalsekreterare, Ecpat Sverige

JULIA DEMARINIS GIDDINGS

ordförande, svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen

JAN GÖRANSSON

ordförande, Adoptionscentrum

HENNING MELBER

Executive Director,

Dag Hammarskjöld Foundation

ANNA-LENA KROOK

förbundsordförande, FUB

AGNETHA MBUYAMBA

förbundsordförande, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar

VICTORIA ÖJEFORS

ordförande, Riksorganisationen Unga synskadade

ANNA RYOTT

generalsekreterare, SOS Barnbyar

LENA KLEVENÅS

ordförande, Fian Sverige

INGRID BURMAN

ordförande, Handikappförbunden

JAN-PETER STRÖMGREN

ordförande, Lika Unika

GÖRAN HARNESK

generalsekreterare, Bris