Agenda 2030 och funktionshinderperspektivet

Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas på allvar i Agenda 2030-arbetet i Sverige. Redan den övergripande principen för Agendan kräver detta. ”Leave no one behind”.

Tydligt funktionshinder- och rättighetsperspektiv
Ett funktionshinder- och rättighetsperspektiv måste finnas med tydligt i arbetet med Agenda 2030. Alla samhällsaktörer måste börja tala högt i sin planering om funktionshinder- och rättighetsperspektivet i olika sammanhang för flickor, pojkar, kvinnor och män. Detta är en förutsättning för att nå målen i Agenda 2030 liksom att personer med funktionsnedsättning ska inkluderas fullt ut i samhället. Personer är en naturlig del av den mänskliga mångfalden och i delar av deklaration och mål som talar om ”alla” människors rätt är ett funktionshinderperspektiv självklart att ta med i program och handlingsplaner och i uppföljning och indikatorer. Nämns vi, så finns vi! Det här gäller i människors vardag liksom på strukturell nivå i samhället.

”Att förändra vår värld” - Deklarationen
I den deklaration som agendan innehåller finns tre angelägna punkter som redan i deklarationstexten ger staterna ett uppdrag att uppmärksamma insatser som leder till ökad delaktighet och avskaffad diskriminering i samhället av personer med funktionsnedsättning:

19. Vi återbekräftar betydelsen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter och internationell rätt.

23. Människor som är sårbara måste ges egenmakt. De vars behov återspeglas i agendan inbegriper alla barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning (varav mer än 80 procent lever i fattigdom)…

25. Vi åtar oss att erbjuda inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet på alla nivåer – förskola, grundskole- och gymnasieutbildning, högre utbildning samt yrkesutbildning. Alla människor, oavsett kön, ålder, ras eller etnicitet, liksom personer med funktionsnedsättning, migranter, ursprungsfolk, barn och ungdomar, särskilt de i utsatta situationer, ska ha tillgång till livslångt lärande som hjälper dem att förvärva nödvändiga kunskaper och färdigheter för att ta tillvara de möjligheter som ges och delta i samhället fullt ut.

Angelägna mål och delmål i Agenda 2030

Agenda 2030 togs, som nämns ovan, emot positivt av funktionshinderrörelsen. Det stora framsteget var att Agenda 2030 i såväl deklaration som i mål och delmål ger tydliga uppdrag till världens stater att bedriva arbetet på ett sätt som tar hänsyn till levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. I mål och delmål anges funktionsnedsättning konkret enligt följande:

Mål 4: Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
* Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.

* Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.

Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
* Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsätt-ning, samt lika lön för likvärdigt arbete

Mål 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder
* Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.

Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motstånds - kraftiga och hållbara
* Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer.

* Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling
Data, övervakning och ansvarsskyldighet
* Till 2020 öka stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna, inklusive de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling, för att avsevärt öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter inkomst, kön, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, funktionsnedsättning, geografisk plats och andra nationellt relevanta aspekter.

Berörda mål och delmål kopplat till funktionshinderpolitiken
Myndigheten för delaktighet har i sin redovisning till regeringen gjort bedömningar av vilka delar i den föreslagna funktionshinderspolitiken som har bäring på Agenda 2030-arbetet. Det är enligt myndighetens bedömning framförallt nio mål i Agenda 2030 som har bäring på den nationella funktionshinderspolitiken:

• ingen fattigdom (mål 1),
• säkerställa hälsa (mål 3),
• god utbildning för alla (mål 4),
• uppnå jämställdhet (mål 5),
• anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8),
• minskad ojämlikhet (mål 10),
• hållbara städer och samhällen (mål 11),
• fredliga och inkluderande samhällen (mål 16)
• genomförande och globalt partnerskap (mål 17).