Banbrytande dom om bristande tillgänglighet som diskriminering

Maria Johansson ordforande Lika Unika (2)

2017-05-24

- Det är en banbrytande dom och en framgång för oss som jobbar mot den bristande tillgängligheten i samhället. Den visar att diskrimineringslagens nya bestämmelser om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering har betydelse. Domen visar samtidigt politiker och andra beslutsfattare att förbättrad tillgänglighet måste prioriteras mycket högre än idag.

Det säger Lika Unikas ordförande Maria Johansson i en kommentar till dagens dom från Skaraborgs tingsrätt. Domen innebär att tingsrätten slår fast att 14-årige Sebastian har utsatts för diskriminering när kommunen inte åtgärdade brister i tillgängligheten på Nästegårdsskolan i Vara.

Sebastian använder rullstol och hans skolgång har försvårats allvarligt av bristfälliga ramper, höga trösklar och avsaknad av dörrautomatik. Diskrimineringsombudsmannen valde att driva fallet som principiellt viktigt och det första där den nya lagstiftningen prövas.

- Det är glädjande att Sebastians fall har lett till fällande dom. Att han får rätt i att han som alla andra ska kunna röra sig självständigt i hela skolan. Samtidigt är det här ett omfattande problem som drabbar många elever runt om i Sverige, påpekar Maria Johansson.

Idag finns det regelverk både i form av byggregler och på arbetsmiljöområdet om att bygga tillgängligt och användbart och om att åtgärda brister i den fysiska tillgängligheten som inte efterlevs. Maria Johansson understryker att det inte får handlar om att bara rätta till så kallade enkelt avhjälpta hinder utan måste utgå från att göra rätt från början.

- Tyvärr brister också tillsynen från samhällets sida, menar Maria Johansson. Här är det mycket angeläget att politiken ställer krav på att regelverk efterlevs från början.

I en rapport från 2016 bekräftar Skolverket det allvarliga läget. Skolhuvudmän och skolor skiljer sig mycket åt när det handlar om vad man gör för att ordna en tillgänglig lärmiljö för elever med funktionsnedsättning. Skolverket konstaterar att bristerna är så omfattande att det i realiteten inte kan sägas vara fråga om ett lika fritt skolval för elever med funktionsnedsättning som för elever i allmänhet.

- Jag efterlyser fortfarande en proposition från regeringen som tar bort de återstående undantag från diskrimineringsförbudet som finns idag. Det hade regeringen utlovat till 21 mars i år. Borttagna undantag skulle stärka arbetet mot diskrimineringen ytterligare och det är hög tid för regeringen att leverera, avslutar Maria Johansson.